Jag har ju min gröna tid, mina gröna dagar.
De har hjälpt mig så oerhört mycket.
När jag insåg där, runt 2006, att utan att strukturera
upp min tid med vad som tog och gav energi, så skulle
jag gå under. Jag hade jag inget val längre.
Jag hade fortfarande hemmaboende barn och jag
ansvarade inte bara för min försörjning och välmående
utan även för deras.
Jag hade gått in i väggen så många gånger att jag
helt tappat räkningen. Sanningen då, 2006, var att
jag inte ens gick in i väggen längre. Jag strök mest
längs med väggen hela tiden.
Att jag inte kraschlandade längre lika ofta berodde
mest på diagnosticering och behandling men orken
fanns ändå inte där på det mer "normala" sättet.
Det jag alltid eftersträvat att vara och klara av.
Skulle jag vara riktigt ärlig mot mig själv (och det var
nog den svåraste biten) så hade jag ju aldrig över lång
tid egentligen klarat av den arbetstid andra gjorde.
Även om andra givetvis även de slet med sin vardag
så hade de en styrka och uthållighet som jag inte kunde
leva upp över tid. Jag bara spelade...men jag spelade
bra. Så bra att jag själv oftast trodde att om jag bara
skärpte mig lite, och åt min ADHD-medicin, så skulle
jag nog vara normal. Men den inställningen höll
inte i praktiken. Det krävs mer än mediciner många
gånger.
Det började avancerat med många färger och många
delar av mitt liv i min almanacka. Väldigt snabbt insåg
jag det opraktiska i detta och det landade till sist i bara
två färger. Orange blev färgen som tog energi och grön
blev tiden som gav (just mig så klart) energi.
Men just i dag skulle det handla om den gröna tiden. Jag
började att planera in den. Visst hade jag haft ledig tid
annars också men ofta hade jag inte kunnat njuta av den.
Av dåligt samvete för allt jag egentligen BORDE göra.
Jag bestämde mig även för att grön tid för mig fick innebära
att jag faktiskt inte gjorde ett dyft. Jag behövde inte ens
klä på mig, jag åt färdigmat och vad som nu krävdes just
den vilodagen. Plötsligt behövde jag inte ha dåligt samvete
för jag hade ju planerat in att t.ex. inget göra... Det var en
oerhörd aha-upplevelse. Jämförbar med den när jag kom
på att dagens att göra listor inte absolut tvunget behövde
göras samma dag (man kunde föra över det man inte
hunnit till nästa dag).
Jag gjorde en skala på vad som gav mig energi och det blev
en hel lista. Det viktigaste för mig just då visade sig vara
just sömn och avslappning. För andra kan det nog se olika ut.
Efter ett tag blev den gröna tiden också mer.
Idag kan grön tid bestå av en föreställning med Mark
Levengood eller en middag med grannen men för några år
sedan handlade det primärt om att vila ut. Det skiftar med
hur livet ser ut just nu också...eller beroende på vad just
du upplever som energikrävande/energigivande.
Vad som är grönt för just dig eller mig är nog alltså unikt
men att göra en lista på grön tid/dagar och saker som gröna
rekommenderar jag starkt. Det resulterade i att jag både var
mer effektiv på min orange tid och fick mer energi än någonsin
på min gröna tid. Vinst hela tiden alltså.
Så...Go green!!!. För mig handlar bilden inte om grönsaker eller
yttre miljö (även om jag gillar att värna om bägge) utan det
handlar om överlevnad, självbevarelsedrift och att faktiskt
möjligheten att kunna använda just våra individuella styrkor.
För även att använda dessa kräver energi.
Lotta Abrahamsson
