Föreläste i Örebro tillsammans med skådespelarna i "Autist javisst"

Jag brukar sällan tycka att skådespel/filmer om autism/AS

är sådär jättebra. Jag är väl en kräsen typ eller nåt? Eller

också är det så enkelt att jag knappt aldrig hinner se något

annat för att jag oftast arbetar själv då. Jag har inte heller

sett ensemblem i Jönköping (Freja Musikteater) ännu,

vilket jag verkligen försökt få till under åren. Men

den här gången hann jag se en annan föreställning före.

Jag vill berätta för att det jag i dag såg var så exceptionellt

bra att jag blev helt ställd. Ungefär lika ställd som jag var

första gången jag såg "Scener ur ett äktenskap" av Ingmar

Bergman och när jag fascinerat insåg hur människor beter

sig. I ett ljus som jag faktiskt kunde förstå. Naket..ärligt.

Jag föreläste för Kommunförbundet i Örebro och varvat med

min föreställning spelades "Autist, javisst" av Östra Teatern.

Manus är skrivet av Gunilla Boëthius. Jag är väl lite sen

kanske men jag har faktiskt inte sett den förut. Som sagt

så arbetar jag ofta själv när annat bra händer..eller

också sover jag/är i återhämtningsdvala.

Jag grät t.o.m. under deras föreläsning och det har banne mig

aldrig varit något som rört mig så starkt personligen på en scen

sedan jag för MÅNGA år sedan lyssnade på Helene Tranqvist

eller när jag för första gången hörde Gunilla Gerland.

Fast de gångerna grät jag inte...

Så jag rekommenderar skådespelarna, manuset och föreställningen

varmt. Ovanligt varmt...

Skådespelarna på bilden heter förresten Maria Lindström,

Petter Billengren och Joakim Sikberg. Så skickligt agerat

av dem.

Nu går jag in i grön-dvala några dagar. Bara två uppdrag kvar

nu. Sedan är jag LEDIG!!!!! Nästan overkligt. Men behövligt.

Jag glömmer det mesta just nu nämligen. Av ren trötthet?

Det sliter på alla att resa runt och jobba. För mig kanske extra

mycket? Men jag fick i alla fall skjuts hem till dörren av snälla

människor idag. Undrar om de insåg hur mycket det betydde

för mig?

Som vanligt vet jag inte vad publiken tyckte och jag har ju

heller inte sett några utvärderingar vilket faktiskt blev rätt

jobbigt just i dag. Jag borde ju bett om att få titta på dem

men det kom jag ju inte på. Jag har ingen rutin på det när

det gäller uppdragsutbildningar. Bara vid kvällsföreläsningar

via Medalgon. Blir lite trött på mig själv att jag inte frågar

om jag kan få titta lite på dem bara. Det är säkert ovanligt att

någon skulle säga nej ju... Varför kommer jag inte på sådant

i realtid FAST jag stått och sagt det på TVÅ

föreläsningar just idag. Ett irriterande faktum som jag

ständigt lever med. Mycket irriterande..

Undrar hur många jag missat att ringa/maila?? Jag vet inte

själv längre. Var snälla och hör av er igen i så fall. Jag har

inte menat att missa er. Jag är bara en ganska trött och

tankspridd kvinna.

Lotta Abrahamsson