fredagen den 22:e april 2011

Puss i påsk - Via sms?

När min ena son var liten så var det periodvis lite så. Man fick ibland vara glad för att man fick en puss eller kram till påsk. Långa perioder var han överhuvudtaget inte intresserad av kroppskontakt. Andra perioder klarade han av det som alla andra barn. Idag förstår jag att det naturligtvis berodde på hur stressad han var eller inte. Jag levde länge, länge på en kram.

Lika svårt var det att kommunicera med honom på avstånd. Att integrera två världar via en telefon var för det mesta svårt och ofta lade han helt sonika på luren. Sedan hände det.
Sms:en kom. Vilken revolution för år kommunikation. När han för första gången svarade mig utan motvilja (eller med en lur i örat), "Hej mamma! Jag har det bra. Kram H". Jag trodde knappt det var sant och minns hur jag studsade runt i lägenheten. Helt salig, som bara en förälder kan vara. Han svarade!!! En för de flesta föräldrar så självklart svar att få, var inte det för mig. Sedan så underlättades kommunikationen BETYDLIGT.

Idag finns Iphone och Ipad. I en sådan finns det mesta (eller i androider också vad jag förstått). Möjligheten att sms:a såklart men att även kunna surfa, chatta, (data-pratets fortsättning), Ha Facebook, G-mailappar, arbetsminnesträning, Kom-ihåg-applikationer, Mat- och sovklockor, spel, timstockar av alla dess format och ja banne mig ALLT. Jag har t.om. en svampguide i minså jag hittar tillbaka till fjolårets svampställen...

Har den revolutionerat världen för oss som antagligen kommunicerar bättre på det viset? Javisst. Enormt. Det är ett nytt liv även för mig. Det är dessutom ett globalt sådant.

Jag ser bara en enda risk med denna internet-världen. Att vi slutar samtala på andra sätt. Att vi slutar mötas rent fysiskt. Å andra sidan. Vad är "riktigt"? Vem avgör värdet på de olika mötena? Vilket som är mest värt. Det som är mest värt torde vara upp till individen själv att avgöra. Men lite saknar jag telefonsamtalen. Mötena. Saknar de vanliga breven. Gör inte ni?

Så här när vi väntar på uppståndelsen så vill jag också påminna lite
om hur människor också kan vara mot varandra. Det du gör mot andra
gör du också mot dig själv. Vi bör försöka att vara lite snällare.

Låt oss, i allt tuffare tider för många av våra medmänniskor,
be en liten bön för varandra...eller "Say a little prayer for you.."



GLAD PÅSK ALLA FINA MÄNNISKOR!!!

Lotta