lördagen den 21:e augusti 2010

Malignt melanom - En liten sommaröverraskning


När jag då äntligen lärt mig vara i solen (tog ganska många år av träning och olika sorters solglasögon) så får jag nu i sommar ett litet käckt Malignt melanom istället...

Precis som om det inte räcker med diagnoser nu? Som tur var så var det bara ett ytligt sådant och cancern är borta nu tror man då det togs i tid. Bara en liten säkerhetsoperation kvar nu som görs i början av september. Hela huden ska sedan kollas kontinuerligt i framtiden vad jag förstår då jag ingår i något slags vårdprogram. Oddsen är extremt goda just för det melanom de redan avlägsnat. Däremot löper jag väldigt stor risk för fler så något mer solande blir det inte för min del. Jag får köra med brun utan sol eller solduschar antar jag...om jag nu vill vara brun?

Jag har däremot reagerat en del på detta och sover ganska dåligt sedan ett tag. Jag bearbetar bra i sömnen men allt ska väl ha sin gilla gång och så även reaktioner på en cancer som numera är ingen cancer då efter borttagandet. En släkting dog nyligen av samma sak så med viss befogenhet har jag rätt att vara orolig p.g.a. den ärftlighet som finns i vissa familjer(tydligen min då). Alla leverfläckar är ännu inte kontrollerade så visst finns en ständig oro för de fläckar jag har kvar (hundratals...). Liksom för risken hos mina anhöriga.

Men ingen kris utan vinster. Hur tuffa saker som än händer så lär man sig alltid något av dem. Jag får perspektiv till AS och ADHD som kan te sig lite som petitesser jämfört med något potetiellt livshotande inom kort tid (får malignt melanom fäste är prognosen ytterst dålig tyvärr). Handlar det om livet så skiter jag faktiskt i AS och ADHD. Att leva alls är viktigare för mig.

Jag har lärt mig att människor jag trodde var något att ha inte är det och vice versa. Jag har lärt mig att den allmänna sjukvården jämfört med den privata har skillnader och att jag borde haft en privat sjukförsäkring. Än så länge har jag bra erfarenheter av SÖS men det kunde varit bättre och alla mina fläckar redan varit kontrollerade kan jag tycka...speciellt när man redan funnit cancerceller i en??. Tror tyvärr bara inte jag kunnat teckna någon schysst ens med mina diagnoser??

Oh well. För närvarande är jag inte döende iallafall. Jag blev bara rejält skrämd där och reaktionen verkar tyvärr inte vara över än. Tur i oturen drar ju inte säsongen igång ordentligt förrän i slutet av september. Ibland har man faktiskt tur och visst har jag börjat jobba så smått redan. Både Avesta och Borlänge har haft besök av mig i augusti...

I övrigt kan jag faktiskt berätta att jag haft en alldeles fantastisk sommar

Vi ses där ute i föreläsningssalarna när jag piggat på mig ännu lite mer. Det är liksom alla år en ynnest att få utbilda er. Ni är viktiga för så många och jag hoppas många, många kan få glädje av de erfarenheter jag förmedlar i höst.



Sensommarhälsningar
Lotta



6 kommentarer:

Marianne H sa...

Jag vet inte vad jag ska säga, Lotta, mer än att du är en fantastisk kvinna och Jag tänker på dig i dina stunder av oro. // Marianne H

trollhare sa...

Fattade nog först nu vad som pågår i ditt liv, och försöker att inte tvinga på dig någon offerkofta eller så. Men jag håller verkligen tummarna för att det är helt borta och aldrig kommer tillbaka.

<3 <3 <3

pärlbesatt sa...

Jag förstod aldrig att det är så hög risk att faktiskt DÖ av det, därav min kanske bleka medkänsleyttring. (Plus att jag har lite cancer-fobi eftersom båda mina föräldrar är dödad i det.) Sorry hur som helst! Lamt att säga, iofs, men så är det. (Plus allt som hänt här, som visserligen inte handlar om död men väl så dryga saker ändå.)

Fjällmor sa...

oj...

stor stärkande kram från Lapplandsfjällen

Lotta sa...

Tack alla...:) Provtagningarna fortsätter och jag hoppas på goda svar nu och att inget spridit sig till lymfan när de kollar den.
Bara att bestämma sig för att allt blir bra. Tänk att en så liten grej kan vara så giftig. Knappt bgripligt ens...
Lotta

Lotta sa...

Pärlbesatt: Det gjorde ingennav oss eftersom ett så ytligt melananom var så ofarligt och ett förstadium som man inte ens borde kalla malignt melanom.men vad hon uteslör att berätta /en av häxläkarna (jag tål henne inte efter det) som gav beskedet) var att det var ett FULLT utvecklat melanom som spridit sig långt ner i huden, Vis just den typen finns en större risk och lymfkörtlar ska kollas enligt landstingets vårdplan vilket hon ignorerade fullt ur (helt sjukt). Det struntade hon i eller ens berätta risken av och när vi fick nästa läkare fattade vi ju ingenting men hon ordnade till det mesta iallafall. Nästan.....

Kirurgen (annan avdelning) är lysande däremot. From idag är oddset dessutom rätt goda verkar det som eftersom de bara behövde ta en ynka lymfkörtel för analys...GOOD news., Vi vet om 6 veckor...

Jag mår bra fysiskt så jobbar ju på som vanligt....Mår nog allra bäst av det och det ger mer positiv förstärkning livet också..;)